NuclearAnton

Det här var inte lätt. Har suttit framför skärmen och stirrat mig blind på inläggets titel i ett bra tag nu.
Jag vet vad den betyder, men att översätta det till ord var något helt annat.
Ett exempel är om någon frågar mig vad jag vill syssla med när jag blir äldre. Då svarar jag: "Jag vill bli en pirat. Nej, men helt ärligt så vill jag syssla med musik."
Men helt ärligt så vill jag bli en pirat, en sådan som man ser i filmerna. Men det är mer accepterat att vilja bli musiker, så därför säger jag; "Nej, men helt ärligt...".
Missförstå mig inte, musiker vill jag bli av hela mitt hjärta, och kommer att syssla med musik så länge jag kan.
Men jag är oärligt ärlig när jag säger att jag "helt ärligt vill syssla med musik."
Ni kan tycka att det var ett barnsligt exempel, men där var jag ärligt ärlig.

Ungefär så ser mitt liv ut idag. Jag lever som en oärligt ärlig människa, och tillåter mig själv att bara vara ärlig i viss utsträckning. Och tyvärr så tror jag att många fler gör det också. Och jag tror att fallen kan vara många;

"Helt ärligt så vill jag prioritera skolan först."
"Jag är helt ärligt inte bisexuell."
"Helt ärligt så kan jag ju inte hata min mamma."
"Jag är kär i honom/henne, ärligt."

I vissa fall fungerar det att leva så, men i längden är det självdestruktivt.
Om ni tycker att jag är helt ute och cyklar så gör det inget. Jag sa ju faktiskt att det var svårt att översätta detta till ord.
Men jag var i alla fall ärlig.