Coma
Tisdag idag.
Studenten närmar sig med stormsteg, och Sweden Rock Festival drar officiellt igång imorgon kl.18.00.
Jag trodde inte abstinensen skulle vara så svår såhär tidigt, men nog känns det i hela kroppen att jag egentligen vill vara någon annanstans. Missförstå mig rätt, studenten har sina roliga stunder, och människorna jag spenderar dem med gör det hela mycket bättre. Men Sweden Rock har en viss magi som inget annat rår på.
Det blir inte mycket bättre av en flicka som mms:ar bilder från festivalen med jämna mellanrum, och klargör tydligt för vilka tidpunkter hon knäcker en ny öl. Men jag har samtidigt bett om att få veta, så jag skyller mig själv!
Ikväll vet jag inte vad som händer, men förhoppningsvis (och antagligen) något i alla fall.
Något som tåls att nämnas är att jag håller mitt löfte, och har nu tältat i en vecka i sträck. I vardagsrummet visserligen, men tält som tält!
Jag i mitt vardagsrum, när jag spelade en liten serenad för Sandra.
Studenten närmar sig med stormsteg, och Sweden Rock Festival drar officiellt igång imorgon kl.18.00.
Jag trodde inte abstinensen skulle vara så svår såhär tidigt, men nog känns det i hela kroppen att jag egentligen vill vara någon annanstans. Missförstå mig rätt, studenten har sina roliga stunder, och människorna jag spenderar dem med gör det hela mycket bättre. Men Sweden Rock har en viss magi som inget annat rår på.
Det blir inte mycket bättre av en flicka som mms:ar bilder från festivalen med jämna mellanrum, och klargör tydligt för vilka tidpunkter hon knäcker en ny öl. Men jag har samtidigt bett om att få veta, så jag skyller mig själv!
Ikväll vet jag inte vad som händer, men förhoppningsvis (och antagligen) något i alla fall.
Något som tåls att nämnas är att jag håller mitt löfte, och har nu tältat i en vecka i sträck. I vardagsrummet visserligen, men tält som tält!
Jag i mitt vardagsrum, när jag spelade en liten serenad för Sandra.
The Dirt
Det var en stund sedan jag skrev sist. Inte för att jag inte har velat, utan för att jag inte har haft något att skriva om.
Det är inte sant. Jag Har haft en hel del att skriva om. Men jag har inte velat.
Kom nyss hem från ett helt sinnesjuk vecka i Stockholm. Mitt huvud-uppdrag där var att framför en jury på Fryshuset visa
att jag faktiskt kan sjunga. Till en början så var jag tveksam till att åka, men nu ångrar jag det verkligen inte.
När jag satt där i den svarta lädersoffan, ensam för att jag var sist ut, och med ansiktet begravet i händerna, så påmindes jag om vad som hade fått mig att hamna där.
Jag gick igenom texterna i huvudet, och tog ett djupt andetag för att få benen att sluta skaka.
Jag älskar det jag gör.
Mitt namn ropas upp, och korridoren fram till salen är väldigt lång. Jag kliver in och hälsar på gruppen.
Det är över på ett ögonblick.
När jag har lämnat rummet tar jag ännu ett djupt andetag. Och jag kan inte sluta att le.
Jag gick inte vidare. Men det gör inget. Att vara en av de 25 som blev kallade till audition, av totalt 160 (!) sökande sångare är det enda jag behövde få bekräftat just nu.
Med det kapitlet skrivet så återvänder jag till verkligheten. Men jag har fortfarande drömmar, och vilka de är
ska jag försöka berätta för dig.
Det är inte sant. Jag Har haft en hel del att skriva om. Men jag har inte velat.
Kom nyss hem från ett helt sinnesjuk vecka i Stockholm. Mitt huvud-uppdrag där var att framför en jury på Fryshuset visa
att jag faktiskt kan sjunga. Till en början så var jag tveksam till att åka, men nu ångrar jag det verkligen inte.
När jag satt där i den svarta lädersoffan, ensam för att jag var sist ut, och med ansiktet begravet i händerna, så påmindes jag om vad som hade fått mig att hamna där.
Jag gick igenom texterna i huvudet, och tog ett djupt andetag för att få benen att sluta skaka.
Jag älskar det jag gör.
Mitt namn ropas upp, och korridoren fram till salen är väldigt lång. Jag kliver in och hälsar på gruppen.
Det är över på ett ögonblick.
När jag har lämnat rummet tar jag ännu ett djupt andetag. Och jag kan inte sluta att le.
Jag gick inte vidare. Men det gör inget. Att vara en av de 25 som blev kallade till audition, av totalt 160 (!) sökande sångare är det enda jag behövde få bekräftat just nu.
Med det kapitlet skrivet så återvänder jag till verkligheten. Men jag har fortfarande drömmar, och vilka de är
ska jag försöka berätta för dig.
Thåström - Långtbort
Såg du när dom gick
eller vilken väg dom tog
var det någon av dom som sa varför dom måste gå
Ja de måste varit att jag slumrade till
Jag tror dom glömde stänga dörren
Det känns som att det blåser in
Jag hann aldrig säga
Hur mycket jag älskade dom allihop
Hur mycket dom har betytt för mig men kanske dom förstod
Jag tyckte jag hörde röster
Det lät som folk som sjöng
Kanske var det dom
Det lät som det var långt bort
Stora vita huset
och bara du och jag
Du måste lova att inte gå innan jag blivit klar
Jag släcker ner rummen runt omkring här
Ett för ett,
Min elektricitet är snart slut
och jag är rädd
För jag ska också långt bort
eller vilken väg dom tog
var det någon av dom som sa varför dom måste gå
Ja de måste varit att jag slumrade till
Jag tror dom glömde stänga dörren
Det känns som att det blåser in
Jag hann aldrig säga
Hur mycket jag älskade dom allihop
Hur mycket dom har betytt för mig men kanske dom förstod
Jag tyckte jag hörde röster
Det lät som folk som sjöng
Kanske var det dom
Det lät som det var långt bort
Stora vita huset
och bara du och jag
Du måste lova att inte gå innan jag blivit klar
Jag släcker ner rummen runt omkring här
Ett för ett,
Min elektricitet är snart slut
och jag är rädd
För jag ska också långt bort
Med ett leende som fräter..
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!
Tack.
Jag sitter ensam i lägenheten, och envisas med att inte gå och lägga mig trots att jag är så trött.
Imorgon är det temadag på skolan; Normen Skaver.
Och jag ska vara där, med mitt arbete, och hoppas att någon vågar prata med mig.
Helgen har varit galen, med Musik Direkt, efterfesten, en misshandlad vän och ett frenetiskt socialiserande med diverse människor.
På söndagen orkade jag helt enkelt inte, utan stängde som i protest in mig i badrummet, och låg i badkaret och kollade på Disney-filmen Herkules.
Jag är trött på falska människor, less på skolan och frustrerad över mig själv.
Men jag mår faktiskt riktigt bra också.
Jag testade en sak igår, när jag var nyvaken, hungrig och allmänt "ur-vägen-jag-ska-fram";
Jag log. Jag höll leendet hela vägen till affären, inne i affären, i kassan och sen hem igen. Vilka blickar jag fick,
speciellt från kassörskan. Folk ler för lite nuförtiden. Folk är allmänt oglada också, men det förstår jag iofs.
Petra är rolig.
Jag har testat att säga hej till främlingar. Förvånansvärt många hälsar inte tillbaka.
Tack.
Jag sitter ensam i lägenheten, och envisas med att inte gå och lägga mig trots att jag är så trött.
Imorgon är det temadag på skolan; Normen Skaver.
Och jag ska vara där, med mitt arbete, och hoppas att någon vågar prata med mig.
Helgen har varit galen, med Musik Direkt, efterfesten, en misshandlad vän och ett frenetiskt socialiserande med diverse människor.
På söndagen orkade jag helt enkelt inte, utan stängde som i protest in mig i badrummet, och låg i badkaret och kollade på Disney-filmen Herkules.
Jag är trött på falska människor, less på skolan och frustrerad över mig själv.
Men jag mår faktiskt riktigt bra också.
Jag testade en sak igår, när jag var nyvaken, hungrig och allmänt "ur-vägen-jag-ska-fram";
Jag log. Jag höll leendet hela vägen till affären, inne i affären, i kassan och sen hem igen. Vilka blickar jag fick,
speciellt från kassörskan. Folk ler för lite nuförtiden. Folk är allmänt oglada också, men det förstår jag iofs.
Petra är rolig.
Jag har testat att säga hej till främlingar. Förvånansvärt många hälsar inte tillbaka.
Mina händer skakar
Fredag idag.
Dagarna går långsamt väldigt fort nu för tiden.
Började dagen med att recensera en bok som jag egentligen inte bryr mig om det minsta. Då känner man att motivationen är på topp. Sen när fysikläraren i förbifarten frågar om jag mår bättre idag, så inser jag att jag antagligen kommer att hamna i helvetet när jag blir stor. Inte enbart för att jag sjukanmälde mig för att gå på konstskolan, men summan av allt kommer nog att hamna på minus.
Men jag är inte så orolig.
Jag spenderade en timme på gymmet idag, i ett försök att få ut lite frustration. Men jag blev mest less, det var smullfockat med människor som tycker att det är en bra idé att enbart träna biceps i 80 minuter. Jag vet ingenting om träning, men på nåt sett visste de mindre.
Jag har ingen aning om vad jag ska göra i helgen. Imorgon ska jag eventuellt hjälpa Jaron från Tyskland att bygga en igloo, jag hoppas det blir av. Men resten av helgen är ett frågetecken. Eller nej, inte ens det. Det är en rad med punkter...................
Jag längtar till sommaren. Peace and Love blir fint. Brorsan ska med i år också, det blir nog hur kul som helst.
Jag vill på fler festivaler också.
Jag vill ligga på taket och drömma mig bort i solen.
Dagarna går långsamt väldigt fort nu för tiden.
Började dagen med att recensera en bok som jag egentligen inte bryr mig om det minsta. Då känner man att motivationen är på topp. Sen när fysikläraren i förbifarten frågar om jag mår bättre idag, så inser jag att jag antagligen kommer att hamna i helvetet när jag blir stor. Inte enbart för att jag sjukanmälde mig för att gå på konstskolan, men summan av allt kommer nog att hamna på minus.
Men jag är inte så orolig.
Jag spenderade en timme på gymmet idag, i ett försök att få ut lite frustration. Men jag blev mest less, det var smullfockat med människor som tycker att det är en bra idé att enbart träna biceps i 80 minuter. Jag vet ingenting om träning, men på nåt sett visste de mindre.
Jag har ingen aning om vad jag ska göra i helgen. Imorgon ska jag eventuellt hjälpa Jaron från Tyskland att bygga en igloo, jag hoppas det blir av. Men resten av helgen är ett frågetecken. Eller nej, inte ens det. Det är en rad med punkter...................
Jag längtar till sommaren. Peace and Love blir fint. Brorsan ska med i år också, det blir nog hur kul som helst.
Jag vill på fler festivaler också.
Jag vill ligga på taket och drömma mig bort i solen.
"Boomer!"
Har försökt fördriva tid med att spela tv-spel det senaste dygnet. Left 4 Dead är spelet som jag valde, ett spel med tusentals skrikande zombies som vill äta just DIN hjärna. Man springer runt med 3 av sina mest skjutglada kompisar och försöker spränga så många huvuden som möjligt för att ta sig till säkerhet.
Kärlek.
Just nu har jag lagt mitt liv i händerna på Anna, men det går inte som en dans på rosor precis. Snarare en dans på 200 gapande, blodtörstiga psychos. Så jag kanske borde ta tillbaka handkontrollen snart, och rensa upp litegrann!
Det är verkligen ett läskigt spel, och det är lätt att bara försvinna in i pixelvärlden. Roligast är ändå när någon utomstående kliver in i rummet, och man upptäcker att man sitter och hoppar i soffan, skrikandes: "Gööh, nån spydde på mig! AAARGH!"
DÅ har man hittat ett bra spel.
Imorgon är det Tisdag. Jag har en konstig känsla just nu. Jag vill att dagarna ska gå snabbt, men jag vet inte vad det är jag väntar på. För trots allt så är jag en av de som har studentångesten, så samtidigt så vill jag bara bromsa och backa.
Hmm.
Kärlek.
Just nu har jag lagt mitt liv i händerna på Anna, men det går inte som en dans på rosor precis. Snarare en dans på 200 gapande, blodtörstiga psychos. Så jag kanske borde ta tillbaka handkontrollen snart, och rensa upp litegrann!
Det är verkligen ett läskigt spel, och det är lätt att bara försvinna in i pixelvärlden. Roligast är ändå när någon utomstående kliver in i rummet, och man upptäcker att man sitter och hoppar i soffan, skrikandes: "Gööh, nån spydde på mig! AAARGH!"
DÅ har man hittat ett bra spel.
Imorgon är det Tisdag. Jag har en konstig känsla just nu. Jag vill att dagarna ska gå snabbt, men jag vet inte vad det är jag väntar på. För trots allt så är jag en av de som har studentångesten, så samtidigt så vill jag bara bromsa och backa.
Hmm.
Den 7:e.
Måndag idag. Mördar-måndag som den brukar kallas. Eller som jag brukar kalla den, rättare sagt.
Folk har inte riktigt hakat på uttrycket ännu..
Anledningen till att den kallas för mördar-måndag utav mig är inte av den simpla anledningen att det är just en måndag, utan för att den ökände schema-läggaren (Som tydligen går under namnet Lennart) har valt att göra just måndagar till ett litet helvete på jorden för oss med otur.
Tunga långa dagar som börjar och slutar med pass av världens hittills tråkigaste ämne, miljöpolitik, för att senare toppas med ett 3 timmars bandrep.
Jag gillar att ha mycket att göra, så trots att jag klagar så njuter jag samtidigt av det. Jag kanske är lite av en masochist ändå.
Den 7:e denna månad tog jag ett svårt beslut. Känslan innan var ångest, känslan efteråt var bitter ironi.
Att behöva backa från någon man tycker om, just för att man tycker om den personen. Vilken jävla ironi.
Två blå ögon har aldrig varit så tunga att slita sig ifrån som då.
På vägen hem kunde jag bara skratta. Skratta åt ironin, skratta åt hur sorgligt det egentligen var. Skratta åt att jag inte kunde gråta.
Fredagen var kaos. Kontrollerat kaos. Brädspel, skratt, alkohol, klubb, dans, vänner. Helt underbart.
Folk har inte riktigt hakat på uttrycket ännu..
Anledningen till att den kallas för mördar-måndag utav mig är inte av den simpla anledningen att det är just en måndag, utan för att den ökände schema-läggaren (Som tydligen går under namnet Lennart) har valt att göra just måndagar till ett litet helvete på jorden för oss med otur.
Tunga långa dagar som börjar och slutar med pass av världens hittills tråkigaste ämne, miljöpolitik, för att senare toppas med ett 3 timmars bandrep.
Jag gillar att ha mycket att göra, så trots att jag klagar så njuter jag samtidigt av det. Jag kanske är lite av en masochist ändå.
Den 7:e denna månad tog jag ett svårt beslut. Känslan innan var ångest, känslan efteråt var bitter ironi.
Att behöva backa från någon man tycker om, just för att man tycker om den personen. Vilken jävla ironi.
Två blå ögon har aldrig varit så tunga att slita sig ifrån som då.
På vägen hem kunde jag bara skratta. Skratta åt ironin, skratta åt hur sorgligt det egentligen var. Skratta åt att jag inte kunde gråta.
Fredagen var kaos. Kontrollerat kaos. Brädspel, skratt, alkohol, klubb, dans, vänner. Helt underbart.
"Andas utan att tänka"
25/1 2009.
"Andas utan att tänka".
Något som vi alla gör, för annars skulle alltför mycket tid läggas ner bara på att komma ihåg att hålla andningen igång, och kunna vandra på denna jord.
Men vad händer om man tänker utan att andas?
Det gör jag alltför ofta.
Nu allra senast i fredags. Klockan närmade sig 3. Det var kallt och mörkt. Jag stod mitt på en väg.
Men den här gången var det annorlunda.
"Kan vi inte stanna tiden, här och nu?"
Jag slutade att andas. Men jag slutade även att tänka.
Och tiden stannade.
"Andas utan att tänka".
Något som vi alla gör, för annars skulle alltför mycket tid läggas ner bara på att komma ihåg att hålla andningen igång, och kunna vandra på denna jord.
Men vad händer om man tänker utan att andas?
Det gör jag alltför ofta.
Nu allra senast i fredags. Klockan närmade sig 3. Det var kallt och mörkt. Jag stod mitt på en väg.
Men den här gången var det annorlunda.
"Kan vi inte stanna tiden, här och nu?"
Jag slutade att andas. Men jag slutade även att tänka.
Och tiden stannade.
"Allt Du Vill Är På Riktigt"
Sjung hjärtat, sjung.
Sitter hemma i lilla Östersund, det snurrar i mitt huvud och DeVotchka sjunger ut sina känslor med desperation i rösten.
Vi närmar oss årets mörkaste natt.
Det är något väldigt symboliskt med den natten, otroligt svart, kall, mystisk, skrämmande och oerhört romantisk.
Antingen så vill man somna tidigt och springa mot en ljusare period, eller så vill man ligga tätt ihopslingrad med någon, och invänta soluppgången så att man kan vara säker på att den verkligen kommer.
Helgen har jag spenderat till största del på gamla Tingshuset, där hösttinget tog plats.
Workshops, föreläsningar, lekar, diskussioner, mysiga människor från olika delar av sverige, och mat som köksgurun Tommy Tofú med sina magiska fingrar trollade ihop.
Hade lite otur med att bli förkyld mitt i allt dock, försökte hålla skenet uppe men när att prata känns som att svälja rakblad kan man nog uppfattas som ganska tystlåten och blyg. Men förhoppningsvis blir det fler chanser att tillsammans med Plural göra om detta i framtiden, utan förkylning!
Klockade för övrigt in på 39.6 grader när jag kom hem igår kväll. Jag började skratta lite för mig själv, och orden "Jävlar du" ekade i badrummet. Jag slängde på mig jackan, småjoggade tillbaka till tingshuset och började leka "skeppet kommer lastat" med lite folk, när February Sky började spela. Riktigt bra band.
Lyssnade på några låtar innan febern började gå ner och jag faktiskt klarnade så pass mycket i huvudet att inse att jag inte mådde så bra. Stal en kram och började småspringa hem igen, mitt eget leende på läpparna och någon annans på kinden.
När jag vaknade imorse insåg jag att jag inte skulle ta mig ända till tingshuset idag. Kändes väldigt bittert, men vissa saker styr man inte över. Insåg att idag var den 7:e, och för en månad sen var det också den 7:e.
Började skriva en låt. Det lät skrovligt och småfalskt, men med hjärta.
Så har jag sjungit hela dagen. Med hjärtat istället för med rösten. Mitt hjärta sjunger fortfarande.
Sitter hemma i lilla Östersund, det snurrar i mitt huvud och DeVotchka sjunger ut sina känslor med desperation i rösten.
Vi närmar oss årets mörkaste natt.
Det är något väldigt symboliskt med den natten, otroligt svart, kall, mystisk, skrämmande och oerhört romantisk.
Antingen så vill man somna tidigt och springa mot en ljusare period, eller så vill man ligga tätt ihopslingrad med någon, och invänta soluppgången så att man kan vara säker på att den verkligen kommer.
Helgen har jag spenderat till största del på gamla Tingshuset, där hösttinget tog plats.
Workshops, föreläsningar, lekar, diskussioner, mysiga människor från olika delar av sverige, och mat som köksgurun Tommy Tofú med sina magiska fingrar trollade ihop.
Hade lite otur med att bli förkyld mitt i allt dock, försökte hålla skenet uppe men när att prata känns som att svälja rakblad kan man nog uppfattas som ganska tystlåten och blyg. Men förhoppningsvis blir det fler chanser att tillsammans med Plural göra om detta i framtiden, utan förkylning!
Klockade för övrigt in på 39.6 grader när jag kom hem igår kväll. Jag började skratta lite för mig själv, och orden "Jävlar du" ekade i badrummet. Jag slängde på mig jackan, småjoggade tillbaka till tingshuset och började leka "skeppet kommer lastat" med lite folk, när February Sky började spela. Riktigt bra band.
Lyssnade på några låtar innan febern började gå ner och jag faktiskt klarnade så pass mycket i huvudet att inse att jag inte mådde så bra. Stal en kram och började småspringa hem igen, mitt eget leende på läpparna och någon annans på kinden.
När jag vaknade imorse insåg jag att jag inte skulle ta mig ända till tingshuset idag. Kändes väldigt bittert, men vissa saker styr man inte över. Insåg att idag var den 7:e, och för en månad sen var det också den 7:e.
Började skriva en låt. Det lät skrovligt och småfalskt, men med hjärta.
Så har jag sjungit hela dagen. Med hjärtat istället för med rösten. Mitt hjärta sjunger fortfarande.
Mr. Firepants
Torsdag kväll, med ett snöfall som aldrig verkar sakta in.
Det har varit en långsam vecka, efter en helg av rehabilitering och slappande efter tatueringen.
Att tatuera sig var en väldigt positiv upplevelse. Trots världshistoriens nervigaste nerver så hamnade jag tillslut i stolen, och kunde inte sluta le. Jag skrattade till och med högt när det gjorde som ondast. Att det berodde på att jag har väntat på den tatueringen i 4 år nu, eller att jag kanske är masochist kan diskuteras. Men det kändes riktigt bra.
Längtar redan till nästa gång, även fast jag inte vet när, vad eller OM det blir.
Joycey kallade mig förresten för Mr. Firepants. Fyndiga engelsmän ^^
Bandrepet i måndags var magi. Uppsättningen blev starkare med våran nye gitarrist, viktor. Extremt duktig, och bidrar dessutom till stämningen i bandet, vilket i slutändan är det viktigaste.
Musiken vi håller på med nu är riktigt bra, och kanske blir det ännu ett uppträdande i Musik Direkt.
Skolan är en riktig "pain in the ass" just nu, med alla prov, hemuppgifter och omänskligt långa dagar. Inte konstigt att personer i våran ålder har blivit jämförda med filmernas zombies, när vi har en vardag som bokstavligt talat suger livet ur oss! Lyckligtvis är morgondagen relativt mänsklig jämförd med veckans andra dagar, men trots det så är det en bokrecension som ligger och trycker, speciellt då jag först nu ikväll kom ihåg att faktiskt välja en bok att läsa.
Lord of The Flies är vad min kväll heter.
Säg vad du vill, jag tycker om ditt namn!
Det har varit en långsam vecka, efter en helg av rehabilitering och slappande efter tatueringen.
Att tatuera sig var en väldigt positiv upplevelse. Trots världshistoriens nervigaste nerver så hamnade jag tillslut i stolen, och kunde inte sluta le. Jag skrattade till och med högt när det gjorde som ondast. Att det berodde på att jag har väntat på den tatueringen i 4 år nu, eller att jag kanske är masochist kan diskuteras. Men det kändes riktigt bra.
Längtar redan till nästa gång, även fast jag inte vet när, vad eller OM det blir.
Joycey kallade mig förresten för Mr. Firepants. Fyndiga engelsmän ^^
Bandrepet i måndags var magi. Uppsättningen blev starkare med våran nye gitarrist, viktor. Extremt duktig, och bidrar dessutom till stämningen i bandet, vilket i slutändan är det viktigaste.
Musiken vi håller på med nu är riktigt bra, och kanske blir det ännu ett uppträdande i Musik Direkt.
Skolan är en riktig "pain in the ass" just nu, med alla prov, hemuppgifter och omänskligt långa dagar. Inte konstigt att personer i våran ålder har blivit jämförda med filmernas zombies, när vi har en vardag som bokstavligt talat suger livet ur oss! Lyckligtvis är morgondagen relativt mänsklig jämförd med veckans andra dagar, men trots det så är det en bokrecension som ligger och trycker, speciellt då jag först nu ikväll kom ihåg att faktiskt välja en bok att läsa.
Lord of The Flies är vad min kväll heter.
Säg vad du vill, jag tycker om ditt namn!
*aaahh...*
Kom precis hem, och har svårt att greppa att det fortfarande är måndag.
Känns som en evighet, och en dag.
Började dagen tidigare än vanligt med ett lärarmöte. Japp, ett möte för lärare.
Det rörde sexualundervisningen inom skolan, så det var där jag kom in i bilden. Min lärare och handledare, Anna Janson, presenterade sin "verktygslåda" för undervisning inom ämnet sex, som hon har jobbat med att sätta ihop och sprida bland lärarkåren. Den var väldigt bra, verkligen. Precis vad skolan behöver, om jag får ge min åsikt.
Dagen fortsatte med Hälsopedagogik och Etik & Livsfrågor, där jag av någon anledning inte kunde sluta argumentera och diskutera med resten av klassen. Det är antagligen på grund av att jag inte känner en själ i någon av klasserna, och därför inte bryr mig om vad de andra skulle komma att tycka om mig i slutet av skolåret. Det var väldigt roligt, och givande på många sätt, men det tar verkligen på krafterna att sitta på helspänn och engagera sig en hel dag.
Okej, non-stop var det egentligen inte, ibland försvann jag i tankarna, och iband kändes det som att jag föll från en hög höjd..
När dagens skola var över träffade jag ett gäng muntra gossar nere i stan, och det skulle köpas present, vilket såklart blev något som inte var rumsrent hela vägen. ^^
Det var Przemek som fyllde hela 19 år idag, och detta firade vi med ett litet överraskningsfika. Mysigt värre, men efter ett tag när sockerchocken lade sig och knäna började skaka oroväckande så kändes det att timmen var slagen för att glufsa i sig alldeles för mycket mat, för att sedan rapa sig igenom ett 3 timmar långt bandrep.
På tal om bandrep, det gick ganska bra idag, med tanke på att det var hela 4 veckor sedan vi repade sist. Jakten på en gitarrist är fortfarande aktuell, och idag fick vi upp förhoppningarna en aning.
Har för övrigt en väldigt spännande träningsvärk, som gör något så enkelt som att sätta på och ta av sig kläder till en intressant maktkamp mellan viljestyrka och instinkt. Varje gång jag har klätt av och på mig idag så har jag ofrivilligt stönat, uppenbarligen ganska högljutt då folk har vänt sig om i korridorerna.
Spännande, indeed.
Nu är det 7 timmar tills nästa skoldag tar fart.........
Känns som en evighet, och en dag.
Började dagen tidigare än vanligt med ett lärarmöte. Japp, ett möte för lärare.
Det rörde sexualundervisningen inom skolan, så det var där jag kom in i bilden. Min lärare och handledare, Anna Janson, presenterade sin "verktygslåda" för undervisning inom ämnet sex, som hon har jobbat med att sätta ihop och sprida bland lärarkåren. Den var väldigt bra, verkligen. Precis vad skolan behöver, om jag får ge min åsikt.
Dagen fortsatte med Hälsopedagogik och Etik & Livsfrågor, där jag av någon anledning inte kunde sluta argumentera och diskutera med resten av klassen. Det är antagligen på grund av att jag inte känner en själ i någon av klasserna, och därför inte bryr mig om vad de andra skulle komma att tycka om mig i slutet av skolåret. Det var väldigt roligt, och givande på många sätt, men det tar verkligen på krafterna att sitta på helspänn och engagera sig en hel dag.
Okej, non-stop var det egentligen inte, ibland försvann jag i tankarna, och iband kändes det som att jag föll från en hög höjd..
När dagens skola var över träffade jag ett gäng muntra gossar nere i stan, och det skulle köpas present, vilket såklart blev något som inte var rumsrent hela vägen. ^^
Det var Przemek som fyllde hela 19 år idag, och detta firade vi med ett litet överraskningsfika. Mysigt värre, men efter ett tag när sockerchocken lade sig och knäna började skaka oroväckande så kändes det att timmen var slagen för att glufsa i sig alldeles för mycket mat, för att sedan rapa sig igenom ett 3 timmar långt bandrep.
På tal om bandrep, det gick ganska bra idag, med tanke på att det var hela 4 veckor sedan vi repade sist. Jakten på en gitarrist är fortfarande aktuell, och idag fick vi upp förhoppningarna en aning.
Har för övrigt en väldigt spännande träningsvärk, som gör något så enkelt som att sätta på och ta av sig kläder till en intressant maktkamp mellan viljestyrka och instinkt. Varje gång jag har klätt av och på mig idag så har jag ofrivilligt stönat, uppenbarligen ganska högljutt då folk har vänt sig om i korridorerna.
Spännande, indeed.
Nu är det 7 timmar tills nästa skoldag tar fart.........
Lysande.
Måndag 10/11, kl.23.21.
Tung dag idag. Efter en natt av hallucinationer och frekventa uppvaknanden så bar kroppen mig inte längre, så det fick bli en dag ägnad åt att försöka må bättre. Jag tror bestämt att jag har försummat mig själv lite för mycket, men inte mer!
Känns konstigt när kroppen strejkar såhär. Jag har inte varit snäll mot den, men den har alltid orkat.
Men som sagt, inte mer!
Inget rep idag, på grund av ovanstående anledning. Men nästa vecka blir det nya tag!
Imorgon är det historieprov, men jag är inte alltför orolig.
Helgen var superfin.
Fredagen var magisk.
Lördagen var tokig.
Söndagen var kristall.
Och Du, oroa dig inte för mig. Du har andra saker att tänka på, det är mitt jobb att ta hand om mig själv .
Men din omtanke betyder mycket för mig.
Tung dag idag. Efter en natt av hallucinationer och frekventa uppvaknanden så bar kroppen mig inte längre, så det fick bli en dag ägnad åt att försöka må bättre. Jag tror bestämt att jag har försummat mig själv lite för mycket, men inte mer!
Känns konstigt när kroppen strejkar såhär. Jag har inte varit snäll mot den, men den har alltid orkat.
Men som sagt, inte mer!
Inget rep idag, på grund av ovanstående anledning. Men nästa vecka blir det nya tag!
Imorgon är det historieprov, men jag är inte alltför orolig.
Helgen var superfin.
Fredagen var magisk.
Lördagen var tokig.
Söndagen var kristall.
Och Du, oroa dig inte för mig. Du har andra saker att tänka på, det är mitt jobb att ta hand om mig själv .
Men din omtanke betyder mycket för mig.
Spöke
Skrev en låt alldeles nyss. Började improvisera på piano med inspelningsknappen påslagen.
Var riktigt spännande att sjunga på svenska, men även jävligt skrämmande.
Allt blev så mycket mer påtagligt.
Pianot är en enda tagning, oredigerad.
Sången spelade jag in 4 gånger, och improviserade en ny text varje gång.
Jag plockade de bitar som passade bäst ihop, och sen hade jag en låt.
"Spöke"
Lyssna gärna (Du kanske gör det nu ,ofrivilligt tack vare mediaspelaren. I sådana fall gick min mästerliga plan i lås, mohaha!)
Skriv gärna en rad om du tycker om den, eller om jag borde sluta på heltid med svenskan.
Var riktigt spännande att sjunga på svenska, men även jävligt skrämmande.
Allt blev så mycket mer påtagligt.
Pianot är en enda tagning, oredigerad.
Sången spelade jag in 4 gånger, och improviserade en ny text varje gång.
Jag plockade de bitar som passade bäst ihop, och sen hade jag en låt.
"Spöke"
Lyssna gärna (Du kanske gör det nu ,ofrivilligt tack vare mediaspelaren. I sådana fall gick min mästerliga plan i lås, mohaha!)
Skriv gärna en rad om du tycker om den, eller om jag borde sluta på heltid med svenskan.
Nytändning Beta
Måndag, 13/10.
Helgen var rätt schysst faktiskt. I stort sett det enda jag gjorde var att se på skräckfilmer och övningsköra.
Lillasyster var hemma i helgen, hon var största anledningen till att jag åkte hem alls.
Det är grymt skönt att det börjar gå åt rätt håll, känns som att börja vakna ur en oerhört lång, skräckinjagande mardröm.
Övningskörningen går som en dans, svettigt och lite osäkert men sjukt roligt.
Ärligt talat så tror jag att jag är rätt bra på det, men det är väl upp till bevis när man väl får en lärares åsikt.
Men körkort skulle ju vara rätt fint, kände jag.
Skolan idag var snabb och smärtfri. Spenderade morgonen med att se filmen "Gilbert Grape", har sett den förr, men den är ju alltid bra. Vid lunchen (eller snarare utfödningen, ett primitivt sinneslag gäller inom skolmatsalens väggar) gällde det vanliga; Köra ned så mycket mat i halsen man hinner innan den värsta hungern försvinner, och man börjar känna smaken.
Visst visst, "vi har det så bra i sverige, var glad för det ni har fått!", men nog finns det rum för förbättring alltid. Och det är rätt stort.. Det som återstod av dagen var Etik och Livsfrågor, där vi diskuterade manlighet och kvinnlighet, och fick order om att anteckna så många ord för tjej/kvinna som vi kunde.
57 ord. Mestadelen negativa, tyvärr.
Nästa gång blir det kille/man, och jag tror redan nu att vi knappt kommer att få ner hälften så många ord.
Nu har är det ett nytt band som gäller förresten, så håll utkik efter det.
Det blev ihopsatt i helgen, och kompletterat idag, så något bandnamn har ännu inte kommit på fråga, men när det gör det så lovar jag att uppdatera er allihopa (*host*alla 2*host*).
Banduppsättningen ser hittills ut såhär:
Jag: Sång (och komp på piano och gitarr om det behövs)
John Andersson, från Nuclear Hangover: Bas, gitarr
Johan Karlsson: Trummor
Simon Ferm: Piano (komp på gitarr vid tillfälle)
Förhoppningsvis sätter vi igång lagom till fortkommande vecka.
Cherio, miss sophie!
Helgen var rätt schysst faktiskt. I stort sett det enda jag gjorde var att se på skräckfilmer och övningsköra.
Lillasyster var hemma i helgen, hon var största anledningen till att jag åkte hem alls.
Det är grymt skönt att det börjar gå åt rätt håll, känns som att börja vakna ur en oerhört lång, skräckinjagande mardröm.
Övningskörningen går som en dans, svettigt och lite osäkert men sjukt roligt.
Ärligt talat så tror jag att jag är rätt bra på det, men det är väl upp till bevis när man väl får en lärares åsikt.
Men körkort skulle ju vara rätt fint, kände jag.
Skolan idag var snabb och smärtfri. Spenderade morgonen med att se filmen "Gilbert Grape", har sett den förr, men den är ju alltid bra. Vid lunchen (eller snarare utfödningen, ett primitivt sinneslag gäller inom skolmatsalens väggar) gällde det vanliga; Köra ned så mycket mat i halsen man hinner innan den värsta hungern försvinner, och man börjar känna smaken.
Visst visst, "vi har det så bra i sverige, var glad för det ni har fått!", men nog finns det rum för förbättring alltid. Och det är rätt stort.. Det som återstod av dagen var Etik och Livsfrågor, där vi diskuterade manlighet och kvinnlighet, och fick order om att anteckna så många ord för tjej/kvinna som vi kunde.
57 ord. Mestadelen negativa, tyvärr.
Nästa gång blir det kille/man, och jag tror redan nu att vi knappt kommer att få ner hälften så många ord.
Nu har är det ett nytt band som gäller förresten, så håll utkik efter det.
Det blev ihopsatt i helgen, och kompletterat idag, så något bandnamn har ännu inte kommit på fråga, men när det gör det så lovar jag att uppdatera er allihopa (*host*alla 2*host*).
Banduppsättningen ser hittills ut såhär:
Jag: Sång (och komp på piano och gitarr om det behövs)
John Andersson, från Nuclear Hangover: Bas, gitarr
Johan Karlsson: Trummor
Simon Ferm: Piano (komp på gitarr vid tillfälle)
Förhoppningsvis sätter vi igång lagom till fortkommande vecka.
Cherio, miss sophie!
Situation Kanon
Idag är det onsdag.
Det har regnat hela dagen, från dugg till monsun, men alltid regn. Men glad är jag ändå. Jag gillar regn.
I morse åkte min kära mor tillbaka till Östersund, så idag har det bara varit Moa, Niklas och jag själv här i Hedeviken.
Brorsan är hemma i Vemdalen, och papps kommer (eller har han redan anlänt?) idag, så vi drar oss ditåt senare idag.
Blir nästan min sista sommarlovskväll hemma, eftersom vi åker till Uppsala imorgon, och sen lär jag nog hamna i Östersund lagom till skolans startskott avfyras.
Just nu är det monsun förresten.
Igår var en bra dag. På eftermiddagen åkte vi till Sveg (don't get ahead of me, people) och besökte en möbelaffär som kallades för "Oazen". Japp, med Z.
Det går till ungefär såhär att folk som vill bli av med möbler av olika slag sätter fast en prislapp på dem, och lämnar dem på "Oazen", med Z. Då kan folk, som vi t.e.x, åka dit och kolla på möbler av olika slag, och kanske hitta något intressant.
På "Oazen". Med Z.
Hursomhelst så fanns det en del fina saker, men även en del skrattretande möbler som får en att undra lite över den ursprunglige ägarens mentala tillstånd.
Eftersom jag har det lite tajt i ekonomin just nu (läs: Helt barskrapad, råttorna sitter och gråter i skafferiet), så blev det inga större inköp. Köpte två stycken sjalar för 5:-/st. Lånade pengar. ^^
Vi tog en snabb tur till Dollarstore, och där blev det heller inga inköp. Fick dock 5 par strumpor.
Great Success!
Eftersom magen verkade lära sig alltfler svordomar allteftersom dagen fortskred, så klev vi in på resturangen Knuten (som jag är säker skulle ha ett Z i namnet om det gick) och jagade mat.
Vi hittade några intet ont anande pizzor som vi anföll med djurisk instinkt.
Efter det var det dags för hemfärd.
Skolan börjar om 5 dagar, men det känns inte lika hemskt om man tänker på att Stockholms gymnasieelever redan sliter. Då känns det rent ut sagt som en bonus med dessa 5 dagar.
Det har regnat hela dagen, från dugg till monsun, men alltid regn. Men glad är jag ändå. Jag gillar regn.
I morse åkte min kära mor tillbaka till Östersund, så idag har det bara varit Moa, Niklas och jag själv här i Hedeviken.
Brorsan är hemma i Vemdalen, och papps kommer (eller har han redan anlänt?) idag, så vi drar oss ditåt senare idag.
Blir nästan min sista sommarlovskväll hemma, eftersom vi åker till Uppsala imorgon, och sen lär jag nog hamna i Östersund lagom till skolans startskott avfyras.
Just nu är det monsun förresten.
Igår var en bra dag. På eftermiddagen åkte vi till Sveg (don't get ahead of me, people) och besökte en möbelaffär som kallades för "Oazen". Japp, med Z.
Det går till ungefär såhär att folk som vill bli av med möbler av olika slag sätter fast en prislapp på dem, och lämnar dem på "Oazen", med Z. Då kan folk, som vi t.e.x, åka dit och kolla på möbler av olika slag, och kanske hitta något intressant.
På "Oazen". Med Z.
Hursomhelst så fanns det en del fina saker, men även en del skrattretande möbler som får en att undra lite över den ursprunglige ägarens mentala tillstånd.
Eftersom jag har det lite tajt i ekonomin just nu (läs: Helt barskrapad, råttorna sitter och gråter i skafferiet), så blev det inga större inköp. Köpte två stycken sjalar för 5:-/st. Lånade pengar. ^^
Vi tog en snabb tur till Dollarstore, och där blev det heller inga inköp. Fick dock 5 par strumpor.
Great Success!
Eftersom magen verkade lära sig alltfler svordomar allteftersom dagen fortskred, så klev vi in på resturangen Knuten (som jag är säker skulle ha ett Z i namnet om det gick) och jagade mat.
Vi hittade några intet ont anande pizzor som vi anföll med djurisk instinkt.
Efter det var det dags för hemfärd.
Skolan börjar om 5 dagar, men det känns inte lika hemskt om man tänker på att Stockholms gymnasieelever redan sliter. Då känns det rent ut sagt som en bonus med dessa 5 dagar.
Helgen, livet och konsten
Trettioförsta Juli - Andra Augusti, en helg tillägnad musiken.
Wacken Open Air, Urkult & Storsjöyran, allt under samma dagar.
Själv hamnade jag på storsjöyran, trots en bokad campingplats till urkult i näven. Tanken var ju ursprungligen Urkult, men det blev aldrig mer än bara en tanke. Inte i år heller. Tanken på att lämna lillasyster och resten av familjen för ännu en helg i kontrollerat kaos lockade mig helt plötsligt inte.
Har redan hunnit med Sweden Rock och Peace & Love, och till min förvåning kände jag mig tillfredställd med det.
Storsjöyran 2008:
3-dagarspass: 1025:-
Det var verkligen att ta i, bojkotten är nära.
Band som jag kunde tänka mig se, band som jag såg och band som jag sågade:
Mustasch: 2:a gången i år, bättre än någonsin. Sveriges bästa hårdrock just nu.
Tingsek: Sveriges framtid. Säkrare artist inom genren har jag aldrig någonsin sett. Gästframträdandet från Jason/Timbuktu var klockrent, och satte en egen prägel på slutet av spelningen.
The Magic Numbers: Årets joker för min del, hade aldrig hört dem och gick dit baserat på enbart rykten om ett myspysigt, långhårigt syskonband. Och Jag är glad att jag gick dit. Underbar musik, flummiga texter och 3-stämmig sång. Musiken grep sig fast, och jag önskade plötsligt att jag hade ett pannband, skägg och en hippiebuss.
Eftersom majoriteten av min s.k. umgängeskrets befann sig ett antal mil norrut under helgen så var vi lite färre än vanligt. Men en helg spenderad som de tre musketörerna Anton, Martin & Andreas var inte ett dugg fel det heller. Med en vattenpipa och ett spelschema som alltid lyckades försvinna så gick helgen på något ostabila ben framåt och gjorde efter en extremt lyckad fredag en faceplant på mållinjens lördag. Presidenttalet var stort som vanligt, men sen var kvällen så avslagen att alkoholhalten i blodet sjönk i samma takt som humöret, så det var bara att vackert traska hem.
Eftersom majoriteten av min s.k. umgängeskrets befann sig ett antal mil norrut under helgen så var vi lite färre än vanligt. Men en helg spenderad som de tre musketörerna Anton, Martin & Andreas var inte ett dugg fel det heller. Med en vattenpipa och ett spelschema som alltid lyckades försvinna så gick helgen på något ostabila ben framåt och gjorde efter en extremt lyckad fredag en faceplant på mållinjens lördag. Presidenttalet var stort som vanligt, men sen var kvällen så avslagen att alkoholhalten i blodet sjönk i samma takt som humöret, så det var bara att vackert traska hem.
